Vi jobbar för mycket

I mitt tidigare liv levde jag efter formeln; höga ambitioner + hårt arbete = framgång. Efter att ha jobbat både snabbt och mycket, men utan framgång, började jag beklaga mig. Jag beklagade mig eftersom jag var ett offer, ett offer för dumma chefer, inkompetenta kollegor och illvilliga kunder.

Under en semester, när jag gick runt med min gigantiska papperskalender och beklagade mig över att jag inte hade någon tid, konfronterade en äldre släkting mig med; hörru du grabben, när jag var i din ålder hade jag färre betalda semesterdagar, längre arbetstid, och.. jag arbetade inte fem dagar i veckan, jag arbetade sex dagar i veckan – du har inget annat än tid. Så sluta klaga och gör nåt åt din situation!

Det blev inget så att kallat wake up call, utan snarare en slägga i bakhuvudet. Jag kunde inte annat än att skärskåda och ta ansvar för min situation. Idag, 25 år senare, ser jag mig omkring, och ser i mångt och mycket det samma som min kära släkting såg i mig. Ser vaddå?

Jag blev viktigare med min papperskalender
Min pappa gjorde sig viktig med antalet pennor i bröstfickan på sin chefs-skjorta. Jag gjorde mig viktig genom att bära runt på en sprängfylld papperskalender och jobba övertid. Idag ser jag varken papperskalendrar eller min nivå av övertid på kontoret – även om motsvarande figurerar i det dolda (läs: jobba hemma och mobiltelefon) Men vad jag ser allt för ofta, är människor som gör sig viktiga genom att vara upptagna, genom att ha deras att-göra-listor och kalendrar fulla av åtaganden.

Jobba hårt är inte lösningen – tvärtom faktiskt
I mitt arbete som lean/agil förbättringsledare sonderar jag företrädesvis efter systematiska problem i organisationen, det där som uppmuntrar människor att bete sig som i stycket ovan. Det kommer jag fortsätta med, hjälpa organisationer justera sina system att bli mer i linje med vad dom ämnar uppnå. Men..

Jag kommer också fortsätta insistera på att; hårt arbete är inte lösningen – tvärtom faktiskt. Det är det samma med tid som med utrymme och förvaring; ju mer vi har, desto mer skräp fyller vi det med. Och med det minskar vi vårt mentala svängrum, och kan därmed aldrig/sällan nyttja vår potential fullt ut.

Färre timmar per vecka kommer öka det relativa värdet vi levererar per tidsenhet
Det är inte viktigt, men för att göra det lite mer lättsmält; exkludera alla som har ett rent mekaniskt arbete. För resten av oss; att arbeta färre timmar per vecka, kommer öka det relativa värdet vi levererar per tidsenhet. Boom! Där la jag den.. :-)

Okej, jag går all in; att jobba mindre och långsammare, möjliggör för oss att leverera mer med högre kvalitet. Vaddå genom att slumpmässigt sluta göra saker, och bli sävlig?
Nej, genom att jobba smartare istället för hårdare.

Vill du veta mer?
Jag vet, det här är löjligt kondenserat. Men jag hoppas du ändå blev nyfiken och inte bara fnyser..
Är du nyfiken och vill förstå mer detaljer för dig som person, kan jag jävigt rekommendera den kostnadsfria boken ”Handbok i framgång” som du kan ladda hem från: www.handbok.se

Som ovan fast utifrån en professionell situation, så kan jag rekommendera infosidan; www.prestationsorienterat.se

Varning: båda sidorna ovan är i sin layout gamla som gatan..

Sprida Lövéns ord?
Avslutningsvis vill jag be dig om en tjänst. Om du gillar det här brevet och figurerar på sociala medier, klicka på "dela" här till vänster.
Tack :-)